Sista sommaren i Stockholm....

.... börjar med en kulturell rivstart. I torsdags var jag på babyvisning på Moderna museet, ett arrangemang som går ut på att man får en visning av valda konstverk i lite långsammare tempo. Konstpedagogen hade för dagen fokus på expressionismen, barnet i konsten och moderskapet.

Det som fascinerade mig mest var Niki de Saint Phalles modell - förlagan till den 28 meter långa kvinnokropp som visades i sin fulla storlek (28 meter)på en utställning på Moderna 1968. På originalutställningen gick man in i kvinnas sköte och kunde inne i kroppen gå på bio, titta på konst eller ta ett glas mjölk i mjölkbaren i ena bröstet. Nu återstår bara den ca 1,5 meter långa modellen och fotografier, men man fick ändå en känsla av hur mäktigt detta verk måste ha varit då det visades. Vill man glutta på andra verk av Niki så har hon även gjort Fontaine Stravinsky vid Centre Pompidou, men det är klart då får man ju ta sig till Paris också...

Vad gäller själva idén med babyvisning så är jag inte säker på att det som förälder är bästa sättet att uppleva konst tillsammans med barnet på, och syftet med visningen är inte heller att involvera barnet. Jag upplevde det därför lite stressande då vi innan visningen fick veta att om barnet lät för mycket så fick man gå och komma åter en annan gång. Nästa gång lillapan ska följa med så skippar jag därför den guidade visningen eller också så går jag på visning men lämnar lillapan hemma.

Om jag ska återgå till syftet med bloggen, det vill säga att hitta en motsvarighet i Linköping så måste den närmsta jämförelsen vara konsthallen Passagen. Där bjuds det på samtidskonst och tar du med barnen finns det möjlighet att efter visningen rita och måla vad man har sett och upplevt. Kostar bara 10 kr (man får mer än semlor för en guldpeng i LKPG tydligen). För babyvisningen på Moderna får du betala ordinarie entré - 80 pix. Fördel Linköping än så länge, om Passagen är något att ha får jag återkomma till när jag har flyttat ner och gjort mitt första besök.